{"product_id":"bibliotekarierollen-i-en-ny-utbildningsorganisation","title":"Bibliotekarierollen i en ny utbildningsorganisation","description":"Hur påverkas bibliotekariens yrkesroll när förutsättningarna för yrkesutövningen förändras? I Finland reformerades yrkesutbildningen på 1990-talet. De nya yrkeshögskolorna och deras bibliotek erbjöd en dynamisk miljö för en undersökning av bibliotekariernas professionsutveckling. När villkoren för yrkesutövandet förändras antas det öppna möjligheter för en omförhandling av yrkesrollen.Avhandlingen tar avstamp i organisationsförändring och pedagogisk utveckling och ger information om de processer yrkeshögskolorna genomgick i etableringsskedet. En intervjuundersökning vid fyra svenskspråkiga yrkeshögskolor år 2001 visar hur 40 representanter för olika aktörskategorier, bibliotekarier-informatiker, i några fall biblioteksfunktionärer, samt lärare och högskoleledning såg på de allmänna förändringsprocesserna och särskilt på dem som gällde biblioteks- och informationstjänsterna.När intervjuerna gjordes befann sig yrkeshögskolorna i olika utvecklingsskeden, men bibliotekariernas etablering uppvisar en gemensam profil: Att börja med tenderade omgivningen att betrakta biblioteksfunktionen som en rent teknisk stödfunktion och bibliotekariens roll var då att organisera samlingar och cirkulera material. Förutsatt att bibliotekarien fick tillfälle att demonstrera sitt kunnade och lyckades förekomma efterfrågan på information förstärktes servicefunktionen. Bibliotekariernas ambitioner sträckte sig emellertid till att aktivt medverka till studerandes informationskompetens och att förverkliga också en pedagogisk yrkesroll genom integration i undervisningen.Förväntningarna på bibliotekarien varierade mycket bland övriga aktörer. Bibliotekarierna ville i första hand vinna erkännade som specialister på att hantera information, men också som lärare-instruktörer och handledare i informationsfärdigheter, vilket förutsatte ett nära samarbete med ämneslärarna. Eftersom läraren \"äger\" sin undervisning uppstår partnerskap helt på lärarens villkor. Här spelade personliga kontakter en viktig roll, men också traditionen inom ämnesområdet att utnyttja bibliotekstjänster. Valet av pedagogiska metoder i undervisningen gav tydligt utslag. Där problembaserat lärande och besläktade metoder användes ökade biblioteksanvändningen och samverkan.Att synliggöra sitt arbete och sin sakkunskap, som huvudsakligen är processkunnande, framstod som en utmaning för bibliotekarierna. En väg till framgång var att delta i andra aktiviteter än dem, som hänförde sig direkt till det egna ansvarsområdet, såsom kvalitetsarbete, pedagoisk fortbildning och organisationsutveckling. Etableringen av en aktiv instruktörsroll lyckades endast delvis. Bidragande orsaker var ständig tidsbrist, men sannolikt också att bibliotekarierna själva var ambivalenta till sitt kunnade. Den främsta drivkraften till förändring var inte, som inledningsvis antogs, utmaningar från organisationen utan bibliotekareriernas personliga ambitioner och det branschsamarbete som yrkeshögskolbibliotekarierna utvecklade.","brand":"Åbo Akademis Förlag","offers":[{"title":"Default Title","offer_id":32441615646820,"sku":"9789517653688","price":50.95,"currency_code":"EUR","in_stock":true}],"url":"https:\/\/suomalainen-test.myshopify.com\/products\/bibliotekarierollen-i-en-ny-utbildningsorganisation","provider":"Suomalainen Test","version":"1.0","type":"link"}