{"product_id":"sjalvkannedom-om-tankens-makt-och-kanslornas-kraft","title":"Självkännedom : om tankens makt och känslornas kraft","description":"Boken har tidigare getts ut på annat förlag (med ytterligare en författare) och använts i undervisning i ämnet självkännedom bl.a. i arbetsförmedlingens regi, på studieförbund och i vårdutbildning. Oavsett om boken används i grupp eller på egen hand är den ett värdefullt redskap för att lära känna sig själv, inte minst tack vare de många möt-dig-själv-övningarna.\n\nUtdrag ur boken:\n\nVi känner det vi känner medvetet eller omedvetet. Oavsett om det är \ntillåtet eller inte. Tillåter man sig att känna som man gör, gör man \ndet spontant utan att reflektera över att man överhuvudtaget gör \ndet. I regel har man ord på vad man känner, man kan t.ex. säga att \nnu är jag arg\/glad\/ledsen (för att ...). Tillåter man sig däremot inte \natt vara ledsen, arg eller glad förnekar man sin känsloupplevelse och \nstänger, automatiskt och utan att tänka på det, inne gråten, tårarna, \nvreden eller glädjen och skrattet.\n\nKänslor är kraft\nKänslor i sig är varken bra eller dåliga. De är helt enkelt kraft och \nenergi. Det vi i dagligt tal ofta kallar negativa eller positiva känslor \när de som vi lärt oss värdera som dåliga (negativa) eller bra (positiva). \nBlir man ofta arg, får vredesutbrott och skäller ut andra människor, \när detta dåligt och ett destruktivt beteende, eftersom ingen \nförstår vad man vill ha sagt, och så småningom slutar alla att lyssna. \nPå så vis blir användningen av vreden negativ och dålig, eftersom \nden inte leder någon vart. Men själva vreden i sig är inte dålig.\n\nSom exempel på vad som menas med kraft och hur man kan använda \nden kan vi ta en ballong, en luftballong och ett flygplan. En \nballong, som man fyller med luft och sedan släpper, far iväg av egen \nkraft i en viss rörelse som man själv inte påverkar, innan den landar \npå marken. En luftballong stiger uppåt genom att man blåser in \nvarmluft i den. Luftballongen samverkar med vädret och de vindar \nsom råder i luften. Som människa kan man, tack vare sin kunskap \nbåde om hur en luftballong fungerar och om luftens krafter, i viss \nmån påverka och styra dit man vill komma.\n\n När det gäller flygplanets kropp är den konstruerad för att på \nbästa sätt kunna samverka med luftens krafter och för att kunna \nröra sig i en viss riktning mot ett bestämt mål. Flygplanet rör sig av \negen kraft, först för att lyfta från marken och allt högre och sedan \nför att hålla sig kvar däruppe i luften. I flygplanet har människan \nbetydligt större möjlighet att påverka, styra och bestämma riktning, \noberoende av väder och vind, än i luftballongen.\n\n När man ser dessa olika exempel förstår man betydelsen av kraft. \nOm man på samma sätt ser känslorna som en kraft, är det lätt att \ninse hur viktigt det är att lära känna och vara medveten om denna \nkraft hos sig själv för att kunna styra, rikta och använda den på ett \nkonstruktivt sätt.\n\nKänslodagbok\nFörträngda och oförlösta känslor stannar kvar i kroppen i form av \nspänningar och blockeringar och kan leda till sjukdom. Det är med \nandra ord viktigt för hälsan att tillåta sig själv att få känna det man \nkänner. Gammal oförlöst sorg kan väckas till liv långt efter den \nhändelse man var med om och som skapade den. Ofta sker det utan \natt man förstår varför man är ledsen eller arg. Ett bra sätt att hjälpa \nsig själv att bejaka alla sina känslor, bli medveten om vad man känner \noch varför, är att skapa en känslodagbok.\n\n När du blir ledsen, arg eller glad skriver du ner de ord som spontant \nkommer, t.ex. jag är så ledsen för att Kalle inte sade något \nom min nya klänning, jag är så jävla förbannad på den där jäkla \nmänniskan som alltid ska komma och..., åh, vad jag är glad för att \nBritta ringde idag och sade... osv. Är du arg kan du dessutom slå på \nen kudde, skrika och säga fula ord på en plats där du känner dig \nostörd, eller gå ut i skogen och kasta sten. Det viktiga är att själv få \nord för vad man känner. Sedan kan man säga det man vill ha sagt. \nOm din uppkomna vrede visar sig ha med en viss person att göra \nkan du lugnt och bestämt tala om för personen vad du vill ha sagt.\nDet är lättare att förstå än ett kraftfullt vredesutbrott. Har man \nhaft ett vredesutbrott mot någon kan man be om ursäkt efteråt. \n\n Framför allt vreden är för många, både män och kvinnor, förbjuden, \nfarlig eller dålig. Samtidigt är den en livsviktig kraft. Det är \nvreden som skapar uttryck som nu får det vara nog och som gör \natt du lämnar något dåligt och rör dig därifrån. Du kan jämföra det \nmed vad som händer om du har kört i diket med din bil. Då behövs \nextra gas för att komma därifrån, förutom god teknik och skicklighet. \nNär du väl är uppe på vägen igen behöver du inte gasa lika \nmycket. Men utan gas eller kraft kommer du ingenvart.\n\n Ofta har vreden med ens integritet att göra. Man känner sig rädd, \nhotad eller kränkt. Jag kanske har, mer eller mindre utan att veta \nom det, släppt in något som inte känns bra, eller jag tror inte att jag \nkan eller får säga nej till något jag inte vill. Känslodagboken är ett \nhjälpmedel att få ord på vad du själv vill. Har du skrivit ner något \nsom känns färdigt, kan du riva sönder och kasta det för att visa dig \nsjälv att du är klar med detta. Boken är din egen privata. Förvara \nden därför på en säker och trygg plats, där den är oåtkomlig för \nandra.\n\n Det finns mycket i livet att bli ledsen, arg eller besviken över för \nbåde barn och vuxna. Det är också naturligt att få ge utlopp för \nolika känslor för det. Det är inte alltid nödvändigt att förstå varför \nman känner som man gör, men det är alltid bra för ens välmående \natt släppa ifrån sig medburen vrede eller gråt. Har man varit med om \nnågon förlust, att någon har dött, mist sitt arbete, sin bostad eller \nnågot annat, är det därför viktigt att tillåta sig att sörja över denna \nförlust. I den bearbetningsprocess som följer på en sådan upplevelse \ningår att vara både arg och ledsen. När man släpper ifrån sig något \n(sorgen) öppnar man och ger samtidigt plats för något nytt (glädjen).\n\n\n Värderingar är tankar om att något är bra eller dåligt, och tankar \ngår att ändra på. Ju mer tillåtande du blir mot dig själv, desto mer \ntillåtande blir du samtidigt mot andra. Vågar du känna dina egna \nkänslor, vågar du också möta andras. Rädslan för att såra andra, \ngöra någon ledsen eller arg, eller att själv bli sårad, kan ibland bli \nså överbetonad att den hindrar ett spontant och naturligt umgänge \nmellan människor.\n\n Man kan ta ansvar för vad man själv känner och ta reda på varför \nman känner som man gör, men man kan inte ta ansvar för vad \nandra känner. Väcker du känslor hos andra måste den personen \nsjälv ta reda på varför han känner som han gör.\n\nMöt dig själv  här och nu\n\n Skapa en känslodagbok där du skriver ner olika känsloupplevelser \nsom du har under en dag eller under en vecka. Fortsätt gärna att \nockså därefter använda den som ett redskap för dig själv. Dela med \ndig av dina känslor till någon som du har förtroende för.\n\n Sätt dig ner och tänk på en situation eller flera som du varit med \nom nyligen eller längre tillbaka, och där du berördes starkt. Det kan \nvara att du mötte en person som sade eller gjorde något och du blev \narg eller glad. Fråga dig själv nu: Varför blev jag arg\/glad osv.? \nSkriv ner det som kommer spontant, hur konstigt det än kan tyckas \nvara. Var tillåtande mot dig själv och värdera inte vad du skriver. \nKommer det ingenting så pressa dig inte. Då kan du göra uppgiften \nvid ett senare tillfälle.\n\n Var extra uppmärksam på hur du själv reagerar i möten med olika \nmänniskor under veckan efter att du jobbat med uppgiften. Sätt ord \n(tyst inom dig) på vad du upplever (t.ex. det här tycker jag inte om, \ndet här känns bra osv.). Om du vill  skriv gärna ner dina egna tankar \noch känslor efter ett speciellt möte.\n\n När du i en situation blivit medveten om något du känner, pröva \ngärna ditt mod genom att säga till personen vad du egentligen tycker \noch känner. Han eller hon behöver inte förstå eller samtycka till vad \ndu har sagt. Det viktiga är att du har vågat visa vad du tycker, även \nom det avviker från någon annans åsikt; att du har vågat ta ett steg \ni en för dig ny riktning!\n\nOm författaren:\nLena Brunefors är fil.kand. i beteendevetenskapliga ämnen och har tidigare arbetat inom kriminalvården som assistent på ungdomsfängelse och inom frivården, senare med konsultationer i ämnet självkännedom. Hennes första bok Den inre  dansen kom ut på Solrosens Förlag 1996.","brand":"Solrosens förlag","offers":[{"title":"Default Title","offer_id":39293850189924,"sku":"9789188362506","price":26.95,"currency_code":"EUR","in_stock":true}],"thumbnail_url":"\/\/cdn.shopify.com\/s\/files\/1\/0048\/8207\/1652\/products\/fdb8046c57744541aae16e296cf7d6899789188362506_1_68f9a447-0938-4a7a-b5f0-6ef5f615834c.jpg?v=1667475407","url":"https:\/\/suomalainen-test.myshopify.com\/products\/sjalvkannedom-om-tankens-makt-och-kanslornas-kraft","provider":"Suomalainen Test","version":"1.0","type":"link"}